I det stora hela en ganska fin dag. Som en sommarvind.

15 oktober 2009 at 21:35 1 kommentar

Jag hälsade på mina kollegor idag. Getterna på grönbete. Inte för att dom egentligen liknar getter. Men om ni någon gång har hört en grupp med kvinnor sitta och prata/vråla/skrika/gasta ur sig diverse hälsningfraser och andra otrevligheter förstår ni vad jag menar. Grönbetet är snarare en liknelse av den heltäckningsmatta som täcker arbetsplatsens golv. Det sägs att den är allergifri. Men jag skulle vilja påstå att den är allt annat än allergifri. Jag har själv medverkat i en inte alltför ren och fräsch miljö när det gäller den där mattan. Salladsdressing, chipssmulor, läskeblask, chockladfläckar osv. Inte för att jag ätit framför datorn någon gång. Nej nej, det skulle jag aldrig göra. Typ.

På jobbet fick jag en löneförhöjning. Jag misstänker att dom uppskattar min frånvaro så mycket att dom mer än gärna pungar ut lite slantar på att hålla mig borta därifrån ett litet tag till. Eller så har dom haft en intern skönhetstävling och första pris för mest opassande kläder och uppseendeväckande frisyrer gick till mig. Därav den fina pengavinsten.

Tack vare den fina ekonomiska insatsen från jobbet kände jag att jag hade råd med några öl, som blev rätt många i slutändan, och en bit mat med en utvald kollega. Öl, mat och skvaller. Det finns få saker som jag uppskattar så mycket som just de tre sakerna. Oavsett ordning.
Nåväl. En kvinna måste ju tänka på sitt rykte, så när klockan blivit för mycket lämnade jag kollegan och åkte hem. Jag gick genom skogen och kom till insikt. Kände mig ensam och övergiven.

Se mig, skrek jag
Älska mig, skrek jag.
Svaret jag fick –  Gå hem och lägg dig ditt jävla fyllo!
Men jag var inte full, inte på sprit i alla fall. Full av självömkan dock, nästan överdoserad.
Så jag gick hem.
Och nu sitter jag här. Studerar den vita, tomma väggen med efterblivna ögon.
Har bestämt mig för att dra.
Till Finland. Tungsinthetens borg. Jag tror att jag passar in bra där. Bo i en skabbig lägenhet i en förort till Helsingfors. Sitta på en liten pall, dricka sprit. Inte ha några ambitioner. Inte ha några drömmar. Inte ha några sexuella fantasier. Så skönt, så lätt. På sin höjd gå till den lokala puben och dricka en Lapin Kulta. Men där blir jag väl knivhuggen för att jag använder handkräm och läppstift. Död åt det svenska böghelvetet liksom. Eftersom jag då kommer vara mer man än kvinna. Kanske har jag bara romantiserat bilden av Finland. Jag känner mig förvirrad.

God natt

Annonser

Entry filed under: Allmänt.

Om dagen som om den vore viktigare än alla andra dagar. Det årliga snusmästerskapet. Som visserligen verkar återkomma vid spontana känsloutbrott.

1 kommentar Add your own

  • 1. En liten grön get (som gick bet), kallas även Marie ibland  |  18 oktober 2009 kl. 05:18

    Ber allra ödmjukast att få tacka för den utomordentligt trevliga magsårsbringande kaffestunden med duppa! Det var så skönt att träffas en stund, hoppas resten av terminen blir bra/skön/avkopplande/givande/tokrolig och alldeles alldeles underbar!
    Puss hjärtat!

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Michaelssons Twitter

Snabbfakta

Jag inbillar mig att jag är bitterljuv och extravagant. Jag är i vilket fall som helst oerhört tveksam till livet, tillika känslomässigt störd. Utöver dessa defekter bor det en hel del trams här.
oktober 2009
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

Mest klickade

  • Inget
stats for wordpress

%d bloggare gillar detta: