Archive for september, 2009

Ett eländigt flyktförsök

Jag började städa mitt rum idag. Jag är en jävel på att stöka ner på väldigt kort tid. Trots att jag av egen erfarenhet vet att allt brukar kännas lite bättre när det är lite rent och ordnat runtomkring. Men istället för att städa klart gick jag till textilsalen för att sy ett gosedjur. En liten kanin i jeanstyg. Det blev den fulaste kaninen jag sett i världshistorien. Den fastnade inte ens på bild. Som en vampyr skulle man kunna säga.

Det bästa nu är att jag har något roligt att se fram emot imorgon. Städa rummet. Igen.

28 september 2009 at 20:55 Lämna en kommentar

Den bitterljuva kyssen och dess konsekvenser för någon som ända fram tills nu varit känslokall och envis

Jag insåg inte att jag kunde göra mig så illa av att ställa mig på tå och kyssa ett par läppar som inte betyder något alls i sammanhanget. Men det gjorde jag. För när jag stod där på tå och blundade var det som att mitt liv passerade i revy. Som en nära döden upplevelse. Jag mindes andra läppar jag kysst. Och insåg att jag har nöjt mig med alldeles för lite.
Jag kom på mig själv bli avundsjuk på alla som fått allt det där förrut. Kyssarna, blickarna, kramarna. Jag blev nästan förbannad för att jag inte visste att sådant fanns. Närhet. En smek på kinden. Varför har ingen berättat för mig att man somnar allra bäst när någon annan ligger bredvid och smeker ens hår och andas mot pannan?
Jag som trodde jag var världsvan och hade koll. Men när jag kysste läpparna farväl var det inte läpparna i sig som gjorde ont. Det var allt som läpparna väckte som nästan tog livet av mig. Det sved. Det för fortfarande ont. Och jag måste lär mig allt på nytt igen.

28 september 2009 at 15:59 Lämna en kommentar

Hur man kan spendera en helg i Göteborg:

– Äta pizza med storebror och tillhörande sambo
– Spendera pengar och sätta fart på finanskrisen med Gabriella
– Gå på operapremiär och känna sig malplacerad
– Äta falafel på ett hotellrum och dricka alldeles för mycket vin
– Somna till Damien Rice och en annans hand inlindad i håret
– Borsta tänderna och sjunga på Ane Brun samtidigt
– Ta ett blygsamt farväl
– Åka hem med hjärtat i halsgropen

28 september 2009 at 15:41 Lämna en kommentar

Hej hej Bloggen viskar jag tyst för mig själv och får genast dåligt samvete.

Hejsvej – leverpastej.

23 september 2009 at 14:14 1 kommentar

Nattfilosofen är igång igen. Att jag aldrig lär mig. Är det så svårt att gå och lägga sig egentligen?

Helgen började som något märkligt och makalöst roligt. Den tidigare nämnda konstnären stannade kvar. Ställde till med saker och ting. Det slutade bra ändå. Fortsättningen har varit avslappnad. Och jag kan numera titelera mig själv som århundradets lataste person. Allt jag skulle göra i helgen har jag skjutit upp. Tills imorgon. Eller någon annan dag i veckan. Ingenting känns så viktigt längre. Jag har inte riktigt någon tidspress. Ingenting är viktigt längre. Inte viktigare än det faktum att jag kan lata mig i ett helt år OCH vara fantastiskt kreativ samtidigt.

20 september 2009 at 22:12 Lämna en kommentar

En dag. Som jag inte kan skriva om utan att uttrycka mig frikyrkligt. Jag ber om ursäkt för det. Men det är visst såhär man blir efter en månad i skogen.

oscar

Bilden har jag helt utan dåligt samvete snott härifrån

Vet ni hur dom konstiga dagarna känns? Dom där dagarna som är nästintill overkliga men så livfulla? Vet ni vem Oscar Guermouche är? Ni kan läsa om honom här. Eller så kan jag berätta att han är en av konstfackseleverna som haft olagliga inslag i sina utställningar. Anna Odell och Magnus ”Nug” Gustavsson är andra elever som det skrivits om. Oscar är gästlärare på min skola den här veckan. Idag hade han en två timmars föreläsning som kan vara det bästa jag varit med om i hela mitt liv. Inte för att han är en bra talare, eller för att han är en karismatisk person. I själva verket vet jag inte alls vad det är som gör mig så fascinerad. Eller så känslomässigt berörd. Jag vet inte ens om jag tyckte att det han sa var bra. Men jag är berörd.
Jag har under kvällen spenderat tid med honom. Pratat. Om allt. Men mest om konst. För honom är konstfack och konstnärer det finaste som finns. Själv känner jag mig inte ens i närheten av kvalificerad för att kunna tillhöra konstvärlden. Jag vill nog inte ens tillhöra den. Den moderna konsten är för mig lika främmande som hur man kan tycka om bacon. Men något hände idag. Ni vet en sån där uppenbarelse. Jag jämställer inte Oscar som en uppenbarelse, eller en budbärare. Men om jag någon gång ska skriva en bok om mitt liv ska jag berätta om den här dagen då jag såg saker, hörde saker och kände saker som är så nära ett religiöst ögonblick man kan komma. Overkligt. Men livfullt.

16 september 2009 at 22:34 Lämna en kommentar

Utanför min dörr hänger ett porträtt med tvångsmässiga ljudeffekter

DSC_0971

Konstnär: Anonym (Hon heter Lova och bor i rummet bredvid mitt)

15 september 2009 at 15:11 Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Michaelssons Twitter

Snabbfakta

Jag inbillar mig att jag är bitterljuv och extravagant. Jag är i vilket fall som helst oerhört tveksam till livet, tillika känslomässigt störd. Utöver dessa defekter bor det en hel del trams här.
september 2009
M T O T F L S
« Aug   Okt »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  

Mest klickade

  • Inget
stats for wordpress