Don’t walk in front of me, I may not follow

25 december 2008 at 04:23 Lämna en kommentar

Det absolut jobbigaste med julen är alla som återvänder till sina hemtrakter så här års.
Man får sms, mail och samtal från folk som man inte träffat på flera år. Man får dock inte sms, mail eller samtal från dom som man bryr sig om allra mest. Dom är tryggt inpackade någonstans och onåbara. Men det är dom här som hör av sig som stör mig allra mest. Låt mig ge er några exempel:

Vi kallar honom för ”Per”. Vi har inte setts på…kan det vara 3 år snart? Vi har kanske hörts någon gång då och då i något trött sms, eller mail. Mest för sakens skull, men kanske framförallt i något slags syfte. Det vi hade var passionerat och väldigt kort. Han visade sig vara lika svinig som så många andra med det könet. Så jag glömde och gick vidare.
Vad har vi att säga varandra idag? Han är förmodligen lika svinig som han var då, lika notoriskt otrogen och alldeles för självsäker för sitt eget bästa. Men det är klart vi ska ses på en kaffe. Jag vill definitivt höra ALLT om den kvinna han äktade till sin fru något år senare, men som idag inte alls är det. Eller så vill jag höra om hans band som det aldrig blev något av, eller hans skådespelarplaner som inte heller riktigt funkar i verkligheten. Mmm..jag känner mig riktigt lockad.

Sen har vi någon vi kan kalla ”Pär”. Han har inga anknytningar till Falun, eller Dalarna för den delen, men råkar vara här i Falun för att fira jul. Jag vet  att man inte bara ”råkar” fira jul i Falun. Han har uppenbarligen en flickvän som har sina föräldrar i stan, men är för feg för att erkänna det. Han tycker det vore trevligt att ses för en kopp kaffe. Det var ju så längesedan.
Ja, det kanske var längesedan pga. anledning. För jag vill minnas att sist vi sågs lämnade jag dig däckad på ett hallgolv någonstans i Stockholm. Och vi har inte hörts sen dess. Vad ska jag säga till honom? ”Tack för senast, det borde vi göra om”, kanske?

Perra” däremot skulle jag göra allt för att få träffa. Det vi har, och haft är bättre än någonting annat. Hans verklighet har dock inte alltid passat ihop med min. Och han valde bort mig när han var tvungen att välja mellan gammal och rostfri vänskap, och ny och sprudlande kärlek. Han gjorde det naturliga valet. Jag klandrar honom inte. Men nu är han här. Och vi ska ses. Och till honom har jag för mycket att säga istället. Jag är rädd att om jag öppnar munnen så kommer det vara som en bottenlös hink. Men det är kanske det han behöver?

Sen finns det dom där personerna som ÄNTLIGEN är hemma. Men som inte hört av sig. Måste jag ringa? Varför är det alltid jag som ska ringa? Ring mig istället, så ordnar jag tid. Jag ska bara ställa upp Per, Pär och Perra på en rad och avhandla ett kaffemaraton.

Annonser

Entry filed under: Allmänt.

God jul! Juldagslyx

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Michaelssons Twitter

Snabbfakta

Jag inbillar mig att jag är bitterljuv och extravagant. Jag är i vilket fall som helst oerhört tveksam till livet, tillika känslomässigt störd. Utöver dessa defekter bor det en hel del trams här.
december 2008
M T O T F L S
« Nov   Jan »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Mest klickade

  • Inget
stats for wordpress

%d bloggare gillar detta: