10 sanningar om mig själv…

07 november 2008 at 01:22 Lämna en kommentar

1. Jag har groteskt stora fötter. Skostorlekarna glider allt mellan 41-45. Men mest av allt hamnar jag vid 43. Ett bra mellanting. Och jag skäms inte för det. Nej det känns bra att stå tryggt på jorden, men jag tänker på den dagen jag ska gifta mig. Då måste jag handla vita klackskor i en transvestitbutik. Då blir det skamset.

2. Jag har en bild på Jesus på min sovrumsdörr. Av många olika anledningar. Mest för att jag jag fick tavlan med på köpet när jag storhandlade på en lortig loppmarknad. Den är härligt snyggful.

3. Jag snarkar som om världen kommer gå under imorgon. Jag tar i för kung och fosterland för att hålla eventuell sovkamrat vaken en hel natt. Jag lider såklart inte så mycket av det, jag hör ju inte mig själv. Men den som ligger bredvid brukar vara mindre imponerad.

4. Jag tycker Orup är skitbra. På riktigt. Vilken jävla karl! Guldhatt och grejjer.

5. Jag gråter som en liten flicka. Så fort jag får tillfälle och möjlighet. Jag tycker om att gråta. Det finns få känslor som är så befriande som ett härligt präkt-grin.

6. Jag drömmer om att bli flata. Jag kan inte tänka mig ett bättre liv än som homosexuell. Nu har jag efter ett helt liv insett att jag förmodligen aldrig kommer kunna bli flata. Om nu inte vi kvoterar in kvinnor som skogshuggare och fiskare. Drömmen lever vidare.

7. Jag har rökt hasch. Typ tre gånger. Första gången somnade jag. Andra gången badade jag naken. Tredje gången fnös jag åt skiten och gick hem. Sedan dess har jag inte rört sånt där. Öl är billigare, godare och bättre.

8. Om ni inte listat ut det vid det här laget är jag en trivselfascist och familjegris. Jag älskar min familj över allt annat och tycker att mina bröder är toppen. För att inte tala om hur bra mamma och pappa kan vara. Och när vi samlas har jag höga krav på hur trivsamt och mysigt det ska vara. Tyvärr delar ingen annan den visionen med mig.

9. Jag har en bunt med tatueringar. Men inte en enda tatuering som är klar. Ingen borde bli förvånad.

10. Jag läser sällan klart en bok. Det sista kapitlet skummas på sin höjd igenom och sen är jag klar. Ibland har jag ”läst ut en bok” utan att ha uppfattat slutet eftersom jag då skippat hela sista kapitlet. Det kan ha att göra med att jag ofta läser stora delar av sista kapitlet först, innan jag egentligen börjar med boken. Ja, jag borde kanske brännas på bål för det, men jag ids inte släpa mig igenom vartenda litet ord som skrivs i böckerna. Är det någon som gör det?

Annonser

Entry filed under: Allmänt. Tags: .

När Dalarna ska skratta En stilla bön

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Michaelssons Twitter

Snabbfakta

Jag inbillar mig att jag är bitterljuv och extravagant. Jag är i vilket fall som helst oerhört tveksam till livet, tillika känslomässigt störd. Utöver dessa defekter bor det en hel del trams här.
november 2008
M T O T F L S
« Okt   Dec »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Mest klickade

  • Inget
stats for wordpress

%d bloggare gillar detta: