Archive for november, 2008

Michaelsson bjuder in till jul, del 1

17234_12280614051

Det är första advent idag. Och för en julfascist är det en alldeles speciell dag.
Det betyder kort och gott att man utan att klasificeras som en galning får pynta, pyssla och vara hysteria.

Jag firade första advent med att jämföra ryggsmärtor med min tvillingkropp, och gratulera någon annans födelsedag. Mycket trevligt med glögg och lussebullar. Och ett och annat håneri, som det lätt blir. Inte från mitt håll alltså. Nej jag håller inte på med sånt.

Det här får också vara inledningen till den här bloggens julsatsning. För att maximera julkänslan och för att komma i rätt stämning så tar jag på mig rollen att vara eran personliga julfixare.
Om det så är en låt, en julklapp, eller ett pysseltips så är jag den som kommer ledsaga er genom denna djungel av julprylar, påhitt och annat. Se det som en liten adventskalender.

Vi börjar med en liten sång. Det finns få saker som sätter stämningen som julmusik. Och det finns få artister som är så fantastiska och genombra som Johnny Cash.
Därför slår vi på den lilla trumman och lyssnar idag på just Johnny Cash som tolkar ”The little drummer boy”. En av mina favoriter när det gäller jullåtar dessutom.
Känn stämningen!

30 november 2008 at 22:54 Lämna en kommentar

Har ni hört att jag har ont?

När pappa fyllde år fick han en fin liten gåva av oss. Han fick en massagekurs. Visserligen endast för hemmabruk, men en massagekurs är ändå en massagekurs.
Och med tanke på hur min rygg har varit den senaste tiden…(om ni har missat det så finns det nog 25 inlägg om hur oerhört mycket jag lidit av denna rygg) tycker man ju att en massage inte skulle vara för mycket begärt från pappa. Nu fattas det en ganska viktig detalj i projektet. Att massera utan en massagebänk verkar vara fullständigt värdelöst, nästintill omöjligt.

Men igår hade pappa ryckt i några trådar och ställt upp en bänk i sitt rum. Och där lade jag mig, halvnaken och bara väntade på underverk.
Nu pratar vi alltså om Sandra Michaelsson som varit hos en massör en gång i sitt 23 åriga liv, och som dessutom har en viss fobi för alldeles för närgången beröring. Och jag måste säga, att jag förstår verkligen varför folk går massage och säger att det är sååå skönt. För det är oerhört skönt, på dom ställen som inte masseras för stunden.

 Herre min gud vad ont det gör. Nu vet jag inte om pappa är extra hårdhänt mot min tjockhudade rygg, eller om jag är ovanligt känslig. När han klämmer, petar, trycker och gör allt som kallas för massage håller jag på att börja gråta som ett misshandlat barn. Att pappa sen mumlar fram ord som: ”Ojdå, här har vi något att sätta tänderna i.” Eller ”Här fanns det gottigottgott” när han känner mina knölar, klumpar och stela muskler blir jag mycket tveksam. Med dessa knölar och denna smärta har ju jag dragit slutsatsen om att jag har ryggcancer. En obotlig och mycket svår cancer. Men pappa säger att jag är lite stel, och att han mer än gärna ska knåda till det där. Jag får helt enkelt lita på den som gått en kurs. Fast nog får jag förbereda mig på cancerdiagnosen ändå.

Så hur känns det i ryggen idag tänker ni nog.
Om jag har haft ont i min rygg förrut, så tar jag tillbaka allt jag sagt. Jag har aldrig, aldrig någonsin känt som jag känner i ryggen nu. Det känns som att jag har blåmärken under huden, jag är öm i muskler jag inte ens visste fanns och jag kan forftarande inte knyta skorna utan att låta som en gammal tant med alla dessa ”uff” och ”ååååhhh”.
Men någonstans känns det lite bättre. Så någonstans har det kanske hjälpt.
Men jag ställer mig ytterst tveksam till om jag frivilligt lägger mig på den där massagebänken igen.

30 november 2008 at 10:12 Lämna en kommentar

Och där faller ännu en tår…

Jag vill egentligen inte att den här bloggen ska bli en känsloblogg. Jag vill att den här bloggen ska hålla sig på en tramsig nivå. Men det är svårt att låta bli att inte bli personlig, reflekterande och allt det där som jag egentligen är, men som jag inte vill visa utåt alla gånger.
Så vi låter det vara så länge. Vi kanske återkommer till temat framöver. Men just nu vill jag bara blunda hårt och glömma allt som kommer tillbaka.

30 november 2008 at 06:53 Lämna en kommentar

05:41

Psst…nu dröjer det inte länge förräns den här bruden får en veckas ledigt.

30 november 2008 at 06:41 Lämna en kommentar

02:00 Så här har jag det

das20boot20plakat

När klockan slog 23:40 såg min kollega på mig med en lycklig min. ”Nu börjar världens bästa film”, viskade han och förklarade lyriskt att en film som denna, borde dom visa oftare.
Jag såg början av filmen. Och snappade upp fantastiska citat som: ”Tyst i horhuset! Tystnad!” och ”Im not in a condition to fuck”. Sen måste jag ha somnat. Eller i alla fall börjat sysselsätta mig med något annat.
Och nu är klockan 02:00, och filmen fortsätter i en timme till.
Hur är eran Lördag?

30 november 2008 at 03:01 Lämna en kommentar

06:43 Du och jag Per

1518078928

Och ni tror att ni har det bra. Det är ingenting mot hur bra jag har det.
Här sitter jag, en kvart kvar innan jag får åka hem och sova, och tittar på Per Morberg på Tv4 Sport. Det mina barn är finkultur.

29 november 2008 at 07:43 Lämna en kommentar

04:26 Rastlöshetens eko

38610_1227927663

”Så det är inte därför du är här?”

Ni glömmer väl inte att jag uppdaterar er med dödligt spännande nyheter, dygnet runt på bilddagboken va?

29 november 2008 at 06:28 Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Michaelssons Twitter

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Snabbfakta

Jag inbillar mig att jag är bitterljuv och extravagant. Jag är i vilket fall som helst oerhört tveksam till livet, tillika känslomässigt störd. Utöver dessa defekter bor det en hel del trams här.
november 2008
M T O T F L S
« Okt   Dec »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Mest klickade

  • Inget
stats for wordpress