Om hur ett mail kan påverka

08 juli 2008 at 00:47 Lämna en kommentar

Jag fick ett mail för ett litet tag sedan. Från Sebastian.

För att göra en historia kort, eftersom historian är kort så kände jag Sebastian ett kort tag. För några år sedan. Det var intensivt och passionerat, men det dog lika snabbt som det började. Han var väl inte min typ helt enkelt. Och jag misstänkte att han hade någon annan. Någon riktig flickvän. Något som jag senare fick bekräftat att det stämde.

Efter att vi avslutat våran korta lilla historia hördes vi av då och då. Ganska sällan. Men ändå en liten uppdatering. I ett sms skrev han att något stort hade hänt. Något riktigt, som förändrar verkligheten. Jag fick senare veta att det var cancer. En sån där cancer som sitter i bukspottskörteln. Det går tydligen inte att göra något åt. Man får några år på sig, sen är det slut. Med allt.
Och det var just sådan cancer han hade fått.

Och för ett litet tag sedan kom ett långt mail. Där berättade han om hur har han haft det, att han examinerat som läkare, att han trivs med sitt jobb, att hans hund vunnit nåt pris och hur han förlikat sig med sjukdomen. Han berättade även om vad han uppskattade mest med mig, vad han minns, vad han kommer ta med sig när allt är slut. För tydligen var det väldigt nära nu.

Med andra ord ett oerhört känslomässigt mail. Ord som jag inte riktigt kunde relatera till, och ett syfte som jag inte kunde förstå.
Men det var fint. Och jag blev rörd. Och naturligtvis lite skärrad. Jag hade inte räknat med att någon som jag knappt känner idag skulle maila mig när hans tid snart är slut.
Och när jag klickade på ”Reply” knappen för att skriva ett svar insåg jag att han kanske inte kommer läsa mina ord. Och vad ska man svara egentligen?

Men för en liten stund sedan surfade jag in på lokaltidningen där han bodde. Jag läste dödsannonserna. Och där fanns hans namn med. Mina ord fick han aldrig läsa.

Jag kan inte direkt påstå att jag känner någon sorg. För att känna sorg, måste man känna saknad. Och eftersom han inte var en del av mitt liv idag, kan jag inte direkt påstå att jag kan känna så. Men det känns konstigt. Hade han aldrig skickat det där mailet hade det dröjt innan jag hade ägnat en tanke åt honom. Jag hade ovisst funderat på om hur han mådde. Jag hade kanske skickat ett meddelande, men inte funderat mer över att jag inte fått något svar.

Men en tanke, eller två ägnar åt Sebastian. Det skulle vem som helst vara värd.

Annonser

Entry filed under: Allmänt.

Nattjobb och svampodling På natten händer det inte mycket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Michaelssons Twitter

Snabbfakta

Jag inbillar mig att jag är bitterljuv och extravagant. Jag är i vilket fall som helst oerhört tveksam till livet, tillika känslomässigt störd. Utöver dessa defekter bor det en hel del trams här.
juli 2008
M T O T F L S
« Jun   Aug »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Mest klickade

  • Inget
stats for wordpress

%d bloggare gillar detta: