Semesterfirare där

Imorgon när ni vaknar till en helt vanlig och tråkig Lördag går jag på mitt livs första semester. Betald semester alltså. Jag har längtat efter det här. Sett fram emot det. Drömt om det. Men nu när det är så nära vet jag inte riktigt hur jag ska bete mig. Hur firar man semester? Vad gör man på semestern? Finns det några regler? Finns det några måsten?

Jag föreställer mig att jag kommer sitta på en solstol och dricka öl i tre veckor. Jag fantiserar om jordgubbar, glass, solglasögon, orakade ben som jag visar upp för alla som inte vill se. Jag inbillar mig att jag kommer sitta på verandan när det är sol, och se på alla dom där filmerna man aldrig hinner se när det regnar. Som den sommaralkoholist jag är när jag inte har semester vågar jag inte ens tänka på vilka leverskador jag kommer ha nu när jag faktiskt är helt ledig. Fast det är kanske sånt man ska dra på sig? Jag börjar ju faktiskt bli lite till åren nu.

Det känns fint att karma smäller till med det allra finaste semestervädret dessutom.

Det som dokumenteras

Jag glömmer alltid bort dom där bilderna. Dom som jag tycker om så mycket men som jag alltid glömmer bort att visa. Jag var ju i Jämtland i slutet av Maj. Dom bilderna finns här. Sen var jag ju till Stockholm på Bruce Springsteen och en rekordelig tjejhelg. Dom bilderna finns här.

Puss

Sommaren är kanske räddad

Nästa vecka åker jag och några vänner till Öland för att fira midsommar. Jag ska vara ärlig med min oro över att vi kanske kommer ha lite långtråkigt och eventuellt gå varandra på nerverna. Men så läser jag det här på aftonbladet och känner mig genast lugn igen. Vi kommer definitivt inte få långtråkigt. Det finns dock en viss risk att blondinfeffe stannar kvar och sommarjobbar lite.

Ett tvivelaktigt beteende

Jag var nyss på toaletten och till min fasa upptäckte jag att jag inte låst dörren. Vilken idiot går på toaletten utan att låsa dörren? Nu är det visserligen så att det är bara jag och min kollega här. Och han är upptagen med att jobba. Vilket jag tydligen inte är. Men jag kan inte sluta fasas över vad jag har gjort. Vad har jag gjort? Skam, ve och förbannelse. Så här kan det inte fortsätta.