Hur många bultar finns det i ölandsbron?

Ja det är bara att erkänna. Robert Gustafsson och Killinggänget har förstört mitt liv. Så fort en person med en viss dialekt ringer vet jag precis vilken scen från vilken film som jag känner igen rösten. Jag har samtidigt olidligt svårt att hålla mig för skratt, och vill gärna spinna vidare och prata samma dialekt.

Idag fick jag ett samtal från en man som lika gärna kunde ha frågat hur många bultar det finns i Ölandsbron. Eller var det i själva verket Henrik Schyffert som skojade till det lite?

Vad ska ni göra inatt?

Inatt ska jag, Samuel, Cajsa och Gabbis bege oss till Samuels lilla stuga för dra upp dessa asätande pestdjur. Det är ju skitäckliga djur egentligen. Men själva fiskandet roar mig oerhört mycket. Jag vet inte om det är grottmänniskan i mig som blir eld och lågor över något så bisarrt och förskräckligt, eller om det kan vara så att någonstans i mig finns det en liten natur och utomhusmänniska. Så fort jag får på mig en ryggsäck och ett par gummistövlar förvandlas jag till någon som jag inte alls känner igen. Jag kan namn på mossor och växter som jag annars skiter i, jag plockar bär och ja, jag fiskar tydligen kräftor. Hursomhelst så ser jag väldigt mycket fram emot denna lilla eskapad. Vi ska tydligen dricka vin oxå. Och det är väl alltid lite trevligt i sällskap med andra.

The truth is out there…

Jag och några glada vänner gick till bion igår.
Fråga mig inte varför jag utsätter mig själv för plågan, men tydligen kändes det nödvändigt.

Den här gången gick vi och tittade på den där Arkiv X filmen. Förväntingarna var relativt höga, även om jag kanske framförallt var där för att titta på min barndomskärlek David Duchovny på storbild. Tänk er va! Denna man som jag förälskade mig i totalt för många år sedan.

Nåja, filmen i sig var ju faktiskt pinsam dålig. Inte någonstans tyckte jag det var spännande, intressant eller fängslande. Det som möjligtvis roade mig var det gamla fyllot som satt bakom oss och var lugn till en början men som tillslut spårade ur till något som irriterade mig oerhört mycket. Han gick tillslut efter halva filmen efter att han ljudligt förklarat att han inte förstod någonting av filmen.

Ondskan har svarat

”Kolla i källartrappen” har mamma skrivit som svar på min arga lapp.
Är verklige källartrappen det bästa stället att placera tomma påsar? Jag ställer mig mycket frågande till detta.

Det går dessutom rykten om att min far har ställts sig på min sida. Fortsättning följer.