En liten blick in i framtiden

Jag har funderat lite grann på det här med nytt jobb. Det är inte så att jag akut behöver byta arbetsplats. Men någon gång inom en snar framtid så borde jag kanske tänka på vad jag ska göra med mitt liv.
Så jag tog tag i saken, bokade en massa arbetsintervjuer och snackade med en syokonsulent om vad jag skulle kunna tänka mig att syssla med.

Det som är bra med dagens teknik är att när man går på en arbetsintervju idag så tar dom en bild på en samtidigt. Jättebra funktion tycker jag. Nu kan  man ju sitta hemma och bläddra bland bilderna och välja vad som faller en i smaken.

Vill ni se vilka jobb jag sökt?

 

Det här med musiker är kanske ingen dålig idé. Ja, det beror väl på hur musikalisk man är såklart. När jag berättade för min syokonsulent att jag gärna ville vara med i några av världens bästa band tyckte hon det lät som en strålande idé. Och eftersom jag tydligen ska gifta mig med Dave i Depeche tänkte jag att det kan ju vara intressant att testa förhållandet ett steg längre och jobba tillsammans. Min audition till kent gick sådär. Jag passar bra tillsammans med grabbarna, men när jag sa att kent var ett jävla bögnamn så blev dom förbannade och slutade prata med mig. Skit oxå!

 

Men så tänkte jag att man kanske skulle ha ett gediget jobb. Ett arbete där man räddar liv, där man gör något viktigt för mänskligheten och samhället. Brandman kanske. Jag får ju möjlighet att spana in alla dessa män som jag avgudar. Men jag vet inte, det här med eld och värme är kanske inget för mig.
Sjuksköterska då? Detta gedigna och gamla yrke som faktiskt tilltalar mig en hel del. Ja, varför inte. Så länge man får gå runt med operationskläder på och den där snygga hättan så är jobbet mitt!

 

Men när jag ändå håller på att bestämma min framtid så sa jag till sykonsulenten att jag skulle vilja vara “The King”. Hon missuppfattade mig en smula. Det var ju snarare Elvis The King som jag tänkte jobba som, inte monarken kungen. Nåja när jag ändå kom till slottet var det bara till att posera lite. Jobbet i sig kanske inte passar mig egentligen. Eller?
Det ultimata jobbet vore ju att vara Jesus. Förstå vilket ansvar man ska ha. Och förstå vilka läckra kläder man får bära. Men vilket ensamt jobb. Det är inte direkt så att man har några kollegor att vända sig till kanske.

Summa Kardemumma av detta är väl att jag kanske bör fundera lite mer seriöst kring min framtid. Fast jag tror redan jag har kommit på det. Nu har jag i alla fall sökt kurser på distans. Matte och Naturkunskap. Dom absolut tråkigaste ämnen man kan tänka sig. Men vad gör man inte för konstens skull? Eller min egen skull kanske.