Retro snus?

Så här sitter jag på jobbet och ska spendera ännu en natt tillsammans med en tv och en dator. Men idag har jag i alla fall fått sova en del, vilket verkligen behövdes. Att jag sen vaknade upp till ett dukat middagsbord kändes inte helt fel.

Idag hade jag verkligen velat se säsongstarten av ”Vad blir det för mat” med Per Morberg.  http://www.permorberg.com/  Denna man som är så totalt störd och förvirrad, men som ändå bidrar med så mycket tillfredställelse i mitt liv. Jag tror att det är hans råa manlighet och framfusiga  ogenerade sätt att agera som får mig att bli knäsvag. En man som honom möter man sällan i verkligheten. I alla fall inte jag. Jag lyckas på något konstigt sätt stöta på män som antingen är för fega eller för blyga för att se sitt egna värde, eller så är dom bara helt förvirrade och inser inte vikten i kommunikation och respekt. Eller ömsesidig glädje för den delen. Men min bitterhet kring hopplösa män kan jag älta i evigheter, men jag ska bespara er med det så länge.  Drömmannen är alltså Per Morberg, helst i sin rederiet kostym och ett par träslevar i handen. Vilken höjdarkväll vi skulle ha. Dessutom kan han bita ifrån och vara sådär arg som jag önskar jag kunde våga vara ibland. Som i den där intervjun med Metro reportern som fick en hel del skit kastat på sig. http://www.metro.se/se/article/2007/09/20/20/1257-45/index.xml

Nu ska jag återgå till mina riskakor och mitt snus. Jag har hittat ett nytt snus som passar mig perfekt. En snygg dosa och god smak för en billig penning. Jag kan dock inte riktigt bestämma mig för om namnet ”Retro” är okej eller inte.

 ”Nu luktar här istället lite jasmin, eller om det är nybilsdoft. Jag vet inte, men gott är det” – Itzhak Skenström            http://www.youtube.com/watch?v=oqkEj2NxKS4

Sömnlös i Järlinden

Man skulle kunna tro att efter tre arbetade nätter så borde jag åtminstonde kunna sova lite mer än fyra timmar per dag. Men tydligen inte. Jag skulle kunna påstå att det är lite lätt utmattande att vara vaken utan sömn utan att överdriva. Men efter lite mat, och kanske en snus eller två så ska jag ge den här sömnen ännu ett försök.

Det verkar dessutom som att jag får vara ledig fredag natt. Vilket innebär, läs och häpna, att Sandra möjligtvis kan tänka sig att gå ut. Jag har visserligan lovat mig själv att vara nykter i två månader, och skulle jag gå ut i helgen så skulle det innebära att jag bryter det löftet med två veckor. Men är inte löften till för att brytas? Och är det inte tillräckligt duktigt ändå att hålla sig ifrån krogen på 6 veckor? Dessutom är det Frank som ska spela 70 tals rock på O´learys, http://www.olearys.se/Index.asp?DBUnitID=69. Vi får helt enkelt se vad som händer, det vore väldigt trevligt att träffa lite folk, träffa vänner och göra något annat än jobba.

Nu, över till det där sovandet igen.

I en nattarbetares huvud

Klockan är 04:16 och jag skulle göra vad som helst för att få ligga i min säng, under ett mjukt täcke och sova lite. Men istället sitter jag i Borlänge, i Kupolen närmare bestämt, framför en dator och är inte helt imponerad av nattjobbet just nu. Visst, jag ska erkänna att den enda anledningen till att jag ändå sitter och nästintill plågar mig igenom dessa timmar är för att ekonomin kommer bli betydligt bättre. Och jo, det är nog faktiskt pengarna som styr mig lite nu. Att vara deltidsarbetslös med två extra jobb som timanställd är inte en drömsituation direkt. Så jag uppskattar all extra inkomst jag kan få, och om det ska betyda att jag får sitta framför en dator i tio timmar, lyssna på Johnny Cash och snusa galet mycket så är jag inte den som säger nej i onödan. Jag har dock sovit alldeles för dåligt under dagen och det börjar kännas lite nu så här på småtimmarna.

Med en kollega som ligger och sover med huvudet på skrivbordet och en teve som brusar i bakgrunden med en skön film från 80 talet och en snart uppäten påse torkad frukt sitter jag här. Lite lätt uttråkad, lite lätt ensam. Men man hinner fundera en hel del, fundera på sådant som man inte annars tar sig tid till att fundera på. Men det där med att ligga och sova ser inte helt fel ut, det är nästan så man skulle göra ett försök.

Jag har grävt en liten grop…

Hur hårt man än kämpar, och hur mycket man än vill så blir det inte alltid som man vill. Ibland är det bara meningen att en era ska läggas för graven.

Nu när de flesta verkar tröttna på det här med blogg och liknande företeelser så är det tydligen dags för mig att sätta mig in i det hela. Jag har visserligen varit ganska aktiv med att dela med mig av mina ord och tankar under en längre period, inte minst på www.bilddagboken.se. Men jag har insett att både mitt intresse för bilder och för andras bilder har svalnat en del,  medan orden blivit viktigare och betydligt mer intressanta.

Jag kommer fortsätta använda bilddagboken. Jag tycker att forumet är bra och det roar mig ibland. Men aktiviteten blir nog inte lika hög som den en gång varit. Men det finns inget att sörja för det. Nej, snarare tvärtom. Nu har jag ju en bättre möjlighet att på ett enklare sätt förmedla mina tankar och de vardagliga händelserna genom bloggen.